Arkiv

Urval av aktiviteter och skrivelser

Metoo – och Nu då? Vad kan vi på folkhögskolorna göra?

Riksträff för Offensiv Folkbildning på Ljungskile Folkhögskola
Program
Tisdag 23 april
12.00 Lunch på skolan för den som önskar: 70 kr.
13.00 Välkommen! Vi presenterar oss för varandra.
13.30 Folkhögskolan och #Metoo Inledning med Offensiv Folkbildning
14.00 Parallella workshops
Hur bryta destruktiva normer och sexuellt våld? Vilken slags manlighet vill vi ha? Mål: att kvinnor inte lever i rädsla. Leds av Offensiv folkbildnings styrelse
Perspektiv på porr – hur påverkar porr oss och vad tycker vi om det? Kalle Röcklinger m.fl. RFSU Stockholm.
15.30 Fika
16.00 #Metoo får inte avta! En workshop i tre delar för fortsättningen, leds av Berit Engman, författare och teaterpedagog
18.00 Gemensam middag Vi lagar mat ihop och äter
#Metoo, vad har vi berättat och fått höra? Kvällsaktiviteter med Karin Lundberg och Eric Hartig “Världskafé”
Onsdag 24 april
08:30 Årsmöte Offensiv Folkbildning
09.00 Parallella workshops
Sexuellt våld – vanliga reaktioner efter sexuella övergrepp; bemötande av utsatta och förebyggande arbete. Frida Svanberg, föreningen Storasyster
Om sexualitet och rättigheter RFSU-informatörer från Folkhögskolan i Angered berättar.
10.15 Fika
10:35 Jämställdhetsmyndigheten berättar om sitt arbete. Lisa Lindström
11:30 Avslutning: Hur går vi vidare?
12:30 Möjlighet att äta lunch på skolan. Slut. ?

RIKSTRÄFF OCH ÅRSMÖTE 2016

Föreningen Offensiv Folkbildning på Jakobsbergs Folkhögskola

Måndag 2 maj, kl 13-20, med folkbildarmiddag!

Tema Solidaritet hemma och i världen

Några deltagare från Jakobsbergs folkhögskola berättade om sitt arbete med Västsahara-solidaritet, sina resor till Västsahara och sitt utbyte med volontärgrupper och Front Polisario på plats.

Riv alla Murar kursen från Färnebo folkhögskola berättade om sin kurs om asylpolitiken i Europa, sina resor till Marocko och Frankrikes flyktingläger i Calais. Vi fick se bilder och höra gripande berättelser om deras upplevelser på plats.

Detta utvecklades till ett gemensamt samtal i grupp om asylpolitiken och de försämrade villkoren för människor på flykt i världen och EUs arbete för att stoppa flyktingar.

Program:

Rundvandring på Jakobsbergs folkhögskola

Presentation av alla närvarande skolor och Föreningen Offensiv Folkbildning.

Riv alla Murar. Deltagare från Färnebokursen inleder om sin resa i Europa

Glokala framtidsstudier och Västsahara-konflikten. Med Jakobsbergs kurs.

Erfarenhetsutbyte mellan lärare och deltagare på närvarande folkhögskolor.

Separata grupper: Årsmöte för föreningen och Deltagarträff

Folkbildarmiddag

RIKSTRÄFFEN på BOTKYRKA FOLKHÖGSKOLA 2014

TEMA: FOLKHÖGSKOLANS PLATS I LOKALSAMHÄLLET ur ett Interkulturellt och interreligiöst perspektiv

3 och 4 december 2014 på Botkyrka folkhögskola i Stockholm

Temat för höstterminens riksträff gick under rubriken ”Folkhögskolans plats i lokalsamhället”. Alls folkhögskolor i Sverige har ett lokalsamhälle omkring sig. På olika sätt har varje folkhögskola stor betydelse för sitt lokalsamhälle. Tänk bara hur det skulle vara i omgivningen ifall inte din folkhögskola skulle ha funnits? Vad hade då inte fungerat så bra som det gör nu? Vilka konflikter och problem hade då kanske funnits istället? Och om vi tänker på nutiden och framtiden: Vad fungerar bra och vad kan vi utveckla i vår folkhögskolas förmåga att göra lokalsamhället bättre?

Vi fortsatte i samma riktning som vårterminens riksträff i Hammarkullen i Göteborg, där temat vara att medskapa en bättre folkhögskola för en bättre värld. Riksträffen förra hösten i Gävle avslutades med en demonstration på stan, så även den träffen fortsatte vi på.

Vi hade en interkulturell workshop under ledning av Anja Norell och Marit Nygård från Mångkulturellt Centrum och en workshop om det interkulturella perspektivet i Botkyrka kommuns satsning ”Botkyrka för alla” med Helena Rojas, som är verksamhetschef på kommunen för den interkulturella målsättningen och demokratin. Vi fick även också en workshop med Jenny Hälleråd, dramaledare och erfaren forumteaterledare, som vi bearbetade interkulturella och interreligiösa relationer.

Under två dagar delade vi tankar och erfarenheter med varandra, och utifrån det skapade vi tillsammans i grupper en samhällsförändrande agenda. Det var t.ex. i det lilla genom att några visade sin religiösa plats eller att vi gick hem till någon i närheten och fikade ihop i dennes hem. Det skulle också kunnat vara i det lite större sammanhanget genom exempelvis en blogg om religionsöverskridande erfarenheter eller ett PoD radioprogram där lokalbefolkning intervjuas om krig och att fly av religiösa skäl, men dit nådde vi inte den här gången. Likaså fanns planer på samarbete med det lokala biblioteket för att genomföra en litterär happening på en offentlig plats eller fixa till en spontan poetry-slam-tävling i Hallunda centrum, eller ordna en demonstration för ett hållbart samhälle. Själva görandet stod i fokus på denna riksträff, med studerande och personal tillsammans.

På torsdag kväll var det en överdådig middag och i samband med den kreativt skapande och uppträdanden. Skolans studerande/deltagare bakade till fikastunderna och lagade all maten till middagen.

Riksträffen vårterminen 2014 på FIA, Folkhögskolan i Angered, i Göteborg

Vi gjorde en blogg på riksträffen och på den kan du ta del av allt som hände.

http://folkbildningihammarkullen.blogspot.se/

 

Offensiv folkbildnings remissvar på Folkbildningens Vägval & Vilja

Föreningen Offensiv Folkbildnings styrelse kan instämma i det mesta som står i remissversionen. Det är bra att texten betonar folkbildningens idégrund i rubriker som ”Respekt för demokrati och människovärde”, ”kunskap och bildning har ett egenvärde”, ”deltagarna styr”, ”möten utvecklar människor och samhällen”, ”fri folkbildning för människors frivilliga kunskapssökande”.

Samtidigt blir detta lätt fraser när det är otydligt hur folkbildningen ska klara detta. Det känns återigen som att vi skall lösa alla samhällsuppgifter utan några ytterligare resurser. Det är möjligt att detta dokument inte är rätta platsen att tala om behov av pengar men det skulle vara bra om det tydliggjordes att vi behöver mer resurser om allt detta skall genomföras på ett bra sätt.

Det är också lätt att genomskåda denna ljusa bild av folkbildningen. Det är bara att åka ut till skolor och studieförbund så får man tydliga signaler om personal som går på knäna med begränsade resurser och ett växande antal elever och deltagare med ekonomiska och sociala problem. Deltagarinflytandet och demokratin på skolorna brister markant. Istället för pedagogisk utveckling och möten med deltagare och personal läggs alltmer tid på kvalitetsrapporter, validering, projektansökningar. Alltfler lärare på skolorna saknar folkhögskolelärarutbildning. Med mera

Det görs mycket fantastiskt bra arbete i studieförbund och på folkhögskolor men vi skulle önska att dokumentet folkbildningens vägval och vilja också vågade lyfta några av problemen inom folkbildningen, och föreslå vägar att komma tillrätta med dessa.

Om samhällsutmaningar

Det är bra att dokumentet lyfter några tydliga samhällsutmaningar och utmärkt att det tar upp de växande klyftorna i samhället och att folkbildningen vill motverka dessa. Det måste dock ske både genom att stärka de enskilda individerna och att gemensamt motarbeta systemfel i samhället, det senare borde sägas rakt ut.

Det är också viktigt att dokumentet lyfter frågan om mångfald och sammanhållning. Det är riktigt att det ”knappast finns några enkla lösningar för att forma ett samhälle med mångfald och sammanhållning” men det räcker inte med möten mellan människor. Folkbildningen måste också vara tydlig i sin värdegrund och tydligt markera viljan att motverka rasism och främlingsfientlighet. Det är bra att arbeta med nya svenskar och minoriteter men minst lika viktigt att arbeta med folkbildning av gamla svenskar och ”integrera” dem i det nya Sverige.

På liknande sätt är dokumentet svagt när det gäller miljöfrågorna där det vagt talas om att det ”inte finns några självklara svar”. Det hade varit bättre om dokumentet tagit sin utgångspunkt i att vi idag faktiskt vet mer än någonsin om hoten mot planeten och att det samtidigt finns en växande samstämmighet om vad som behövs för att ställa om till ett hållbart samhälle. Kommuner arbetar för minskad vägtrafik, det finns ny energiteknik, en rörelse för närproducerad mat, stadsodling osv. Folkbildningen ska inte bara prata med folk om deras oro – vi är också en kraft i det omställningsarbete som pågår landet runt.

Några förslag på vad som kunde lyftas fram tydligare.

  • Folkbildningen är ett verkligt alternativ till gymnasieskolan och annan vuxenutbildning. Vi bör föra en diskussion om hur vi kan profilera folkbildningens särart tydligare.
  • Det måste bli ett slut på neddragningen av landstingsbidrag och värdeminskningen på statsbidragen till folkbildningen. Vi kan göra att detta men då måste stödet öka.
  • Folkbildningen måste bli bättre på att bli en resurs för civilsamhället, folkrörelserna och demokratin. Det behövs särskilda medel och mötesplatser för att utveckla denna del av folkbildningen som försvagats kraftigt under de senaste årtiondena.
  • Det är viktigt att folkbildningen också vågar erkänna att det finns motsättningar i samhället och att olika människor har olika mycket makt, och det är viktigt att belysa och göra något åt detta. Dokumentet antyder detta men kunde vara tydligare.
  • Folkbildningen skall inte bara vara en mötespunkt för människor med olika värderingar. Folkbildningen måste också tydligt stå upp mot rasism, främlingsfientlighet, kvinnoförtryck och så vidare. Många studieförbund och folkhögskolor gör det idag men det kan uttryckas tydligare i Vägval och Vilja.